Jenny Hiirikoski dundrar in 1-0 med en slagga så hård att varningsklockorna ringer i Uppsala där seismologerna noterar 6.0 på Hiirikoskiskalan. Vem har sagt att tjejer inte kan skjuta? Och det där med liten puck Renberg?
Luleå vinner SM-guld, det där guldet man egentligen skulle ha vunnit redan i fredags men nog blev det här lite roligare, lite bättre? Jag menar, 5-1 är ju knappast tur, slump eller domarnas fel. Det är bara så att våra hårda Brudar var fan så mycket mera bäst än Linköpings damer.
Michelle Karvinen, underbara hockeygudinna, forecheckar och stöter in 2-0 och klacken jublar och det blir extatiskt när hon vänder sig mot H, slår sig för bröstet och verkligen visar att hon vet att vi finns där, att vi betyder något, att vi verkligen ÄR den sjätte spelaren. Då står en farbror lite ovanför H och gråter lite i ena ögat. Det är vackert, ja inte farbrorn men gesten Mischan gör. Alla fattar, alla ser, alla älskar det. Det är klubbhjärta.
4550 på skärtorsdagens match. 3475 kom tillbaka på långfredagen. De som missade hade nog sina skäl men aj vad ni gick miste om godsaker. Det var både påsk- och kinderägg som levererades på isen. Ja det var en del påsksmällar också. För i dagens match var man inte lika snälla som dagen innan. Där nere på isen efter matchen var det flera som sa det. -Vi var för snälla. -Vi gick för lite på mål, på returer. Johanna Fällman sa det med eftertanke, nästan så hon verkade arg på sig själv. Melinda Olsson hade sett video och fattade att nice girls osv. Men nu efter matchen var hon snäll, alltid snäll det vet vi ju och nu med en guldmedalj om halsen en aning lycklig. Eller ”en aning”?
Ronja Savolainen fick sin revansch för fredagens bortdömda mål och vi har 4-1 på tavlan 3,33 in i andra perioden och även om nu LHC fick sitt tröstmål där i slutet av första var det inget snack och när Ronja då dödade matchen kunde vi Luleåfans unna oss lyxen att i lugn och ro njuta och bara invänta guldjublet. Jo, det kändes så, och när firma Karvinen/Nordin på ett oerhört vackert friläge, 2 mot 0 med 4 pass sinsemellan kan flippra in 5-1 så är jublet i Delfinen, ja fan det går inte att beskriva. Klapp klapp klapp klapp.
Jag skådade flera gånger ut över hallen och folket var inte bara där, de var DÄR. De var med och klappade, sjöng och skapade stämning, en magisk sådan. H med Toyne i spetsen skapar ju alltid bra tryck och nu fick man med sig resten av hallen på ett sätt som kanske inte är vanligt. Men det är klart, det var ju guldläge. Vi är ju inte så bortskämda med det, sa jag och tänkte inte 2 år tillbaka i tid.
Glader då. Rörd till vått i ögat efter matchen nämner han familjen och vi vet ju att han har 2. Den där hemma och så våra hårda brudar som verkar så harmoniska och samspelta både på och utanför is. Kanske mer i det sistnämnda läget. De verkar vara ett väl sammansvetsat gäng. Hårda men ack så ödmjuka. Alltid ett hej och lite tid över för fansen och hur många selfies som togs med guldhjältinnor på isen efter match går nog inte en att, ja ni fattar. Många blev det. Glader stod och såg ut ut över is, förlåt folkhavet i Delfinen och han såg nöjd ut. Nöjd, det ska han vara, stolt likaså.
Porser kliver efter matchen in till brudarna och meddelar att han skänkt 100.000 till lagkassan att festa, ja fira för då. Jag hoppas att det inte räcker. Inte för att han är snål eller det var för lite, absolut inte. En fin, generös gest men jag hoppas att de festar på utav bara helv… för det är de värda, Brudarna, Glader, ledarna och alla som överhuvudtaget är delaktiga i det här. Tack alla.
Vi då? Jag och Lillpucken. Jo vi var ju där som brukligt är och lika väl mottagna som vanligt. Det är hej och selfies, bilder och snack. En kram och kul och bara glädje. Man blir glad som vi brukar säga. Riktigt jävla glad. Det här betyder så oerhört mycket för honom, och för mig, ja hela vår familj. Tack alla.
Samma sak med Luleåfans. Det där Zelo sa när jag försökte förklara vad det betydde att alla var så snälla, glada och trevliga med och mot Lillpucken. -Självklart, han är ju en av oss. Det där är ord som ristade sig in i hjärtat ska du veta Zelo. Svårt att förklara men värt mer än guld.
Man kan nämna så många fler ur laget. Maria Omberg, världsklass, räddar det som behöver räddas och snudd på mer. Melinda Olsson som bara kör. Ronja Savolainen, var riktigt vass båda matcherna i Delfinen. Och när vi ställer upp med ett backpar som Fällman/Mikkelson då vet man att det blir hårt att komma förbi och igenom. Mikkelson dessutom väldigt offensiv. Fällman tar nog både 2 och 3 LHC-damer i bänk.
Kedjan med Karvinen, Nordin och Jennifer Wakefield, vad kan man säga? Weltklasse. Nathalie Ferno, ett energiknippe som aldrig verkar ge upp. Alltid lika glada Josefine Hoeg Persson, Anja Stiefel, med helt rätt nr på tröjan, Rebecca Stenberg, guld 3 år i rad, den slår man inte så lätt. Nora Tulus, Ida Boman, Jenni Hiirikoski. Sa jag att hon blev vald till MVP? Ok, ni visste redan, bra.
Emma Nordin förtjänar av många orsaker ett eget stycke. Förra guldet togs på kryckor och även om hon var delaktig då har hon den här säsongen definitivt varit delaktig. Definitivt. Och nu i finalmatcherna kanske den främsta. Sa jag något om ödmjuk mitt i allt det hårda hon visar ute på isen?
Förlåt om jag missar någon, alla bidrar naturligtvis. Det är ett hockeykollektiv med stjärnor som inte agerar som stjärnor annat än med vad de kan på is. Som Michelle Karvinen, denna ödmjuka hockeyvarelse, (Vilken planet kom…) som vägrar framhäva sig själv utan alltid, ALLTID lyfter fram laget. Vackert. Och vem var det som täckte skott med ett par minuter kvar och ledning 5-1?
Vi vann guld nu, det betyder att vi är bäst, ja vi och vi? DOM! Brudarna, de hårda brudarna, de ödmjuka tjejerna, de guldiga, de glada, de trevliga, de snälla, omtänksamma Svenska mästarinnorna. Dom är bäst.
Den där farbrorn då? Han som gråter lite i ena ögat. Ja han skäms inte för det och det var nog i båda ögonen och inte bara en liten tår. Och det kommer en liten till nu när han skriver tack och hej för den här säsongen.
Det blir guld och man blir glad, så blev det. Precis som i ramsan.
Tjing, tjing. Klart, det var det.
Bättre Hockey 2.0 