20

Tiden rappar på, minst sagt.

 

För 20 år sedan den här dagen var det svinkallt när vi kl 6 efter en sömnlös natt med värkar och såna mammagrejor satte oss i bilen för en kortare färd mot Boden. Förlåt men det var så då. En vägtermometer skvallrade om -38 grader och vi skojade lite om att bli stående vid vägkanten med trasig bil. Nu kom vi fram och resten är en knagglig historia fylld av diverse kringelkrokar, gupp i vägen, hinder, glädje, sorg, oro, sjukbesök, operationer, läkare, utredningar, resor till olika sjukhus i landet, men framförallt har vi på resans gång lärt oss massor, haft oerhört kul mitt i allt elände och jag brukar säga att jag hade inte velat vara utan en enda dag, bara du sluppit all smärta.

 

20 år och firandet började redan igår. En fantastisk upplevelse levererad av Luleå Hockey. Besöka grabbarna efter matchen och ny tröja med autografer och skön(?)sång. Tack Tarja och alla i Luleå Hockey, inte bara för gårdagen. Det finns fler tack att skriva, Många fler tack, Glader, Johanna… Jag tror ni vet.

 

Du som det hårdaste av alla hardcorefans må ha njutit av det hela. Vilken grej. En high five med alla spelarna och var det nån vi missade? Till och med goa Elias Fälth, numera i Brynäs, grattade och kramades efter match. Bra kille han Elias.

 

Jag frågade Janne efter matchen där nere i omklädningsrummet om alla i laget visste vem du är och lite så. Jag menar, några är nya och att det kommer en kille i rulle är väl inte så himla självklart tänkte jag. Givet menade Janne, har man gjort några matcher så vet man.

 

Ja du är ju alltid där, på match. Minns efter operationen i höstas när du fick en ny baklofenpump och hade turen, dels att det gick skitbra men även ett lämpligt speluppehåll, att bara missa en match. Åter på läktaren för match sa du, ”Då är man hemma igen”. Så är det. Numera även hemma på damernas matcher.

 

Som pappa, ja säkert även mamma, blir man glad över den gemenskap som hockeyn ger dig. Inte bara gårdagen utan även det där jag sa till Zelo, eller det han sa till mig när jag försökte förklara hur glad jag som pappa var över det bemötande du fick av alla fans. Zelos ord värmde tårkanalerna… – Självklart, han är ju en av oss. 

 

Tack Zelo, det värmde och gjorde det lite lättare att blinka där och då och nu. Att Tommi i vanlig ordning kliver in med stort rött hjärta värmer även det.

 

Jag har skrivit små inlägg den 9/2 varje år sedan du fyllde 13. Det är sju i mina ögon fina inlägg som jag har svårt att toppa. En del upprepande om att du ska ut i världen och ta för dig, ta din plats i densamma och inte backa för att något är krångligt. Du har samma rätt till världen som alla andra. En del upprepande om vad som hänt, vilken krigare du är och så alltid någon form av hyllande av din mor, den bästa av dem alla. Utan henne hade vi inte suttit här idag. Jag lovar. Tack älskling, du är bäst.

 

Jag tror och hoppas att du har ett bra liv. Du har så mycket kärlek omkring dig. Lillebror Jocke som är den goaste som finns, vilken samhörighet ni har. Fina Robin som bara önskar att han fick spöa dig på riktigt så storebror han är, och Micaela som är klok nog att  hålla sig på avstånd, men vi känner din närvaro Miccis, vi känner den. Fantastiska personer alla 3 och mamma kommer åter på tal. Utan henne… Nej.

 

Det finns fler, många många fler. Börjar jag rada upp namn här kommer jag missa någon och alla är för många men de finns där, var så säker.

 

20, då är man stor på riktigt. Bolaget och sånt, det är val i höst, bestämma själv sedan ett par år. Vad är det jag brukar säga? Kloka beslut Marcus. Kämpa med vad det än är, ge inte upp hur motigt det än kan vara ska man väl inte behöva säga till dig? Vi som räknat bort dig åtskilliga gånger när kroppen bråkat. Alltid har du kommit igen och nu mår du som den King du är. Fortsätt så, både med Kingandet och måendet. Visa världen att du är på riktigt, att du vill och tänker vara med, ta din plats och inte ge upp den.

 

Det finns en låt av Niklas Strömstedt med texten; Vad du än ser, vart du än går, finns du alltid kvar hos mig ändå… Så är det. Vart du än går och vad du än gör finns jag alltid här för att stötta och hjälpa. Det finns en liten rad i den texten som är min. Nästan bara min men den är sååå…

”Med dig blev det här
en annan värld
och jag är så glad att du är här”

 

Jag tror att du förstår vad jag menar. Det blev inte som det kanske skulle men det blev bra ändå.

Jag länkar in Lisa Nilssons underbara version av låten och klipper in texten av fina Niklas. Det är väl det närmaste jag kan komma de tidigare inläggen som jag lite då och då läser igen. Inte för att jag är självgod nog att tycka om dem för min skull utan för att påminna mig om vilken jäkla hjälte och krigare du är. Du hittar dem under fliken ”Best of” här ovan, de börjar med 13…

 

Grattis älskade unge, Man.

 

 

Text & Musik: N Strömstedt
Som solen går upp långt bort i öst
och gör så att livet lever
Är känslan som stannat kvar
I mitt bröst
jag har allting- jag behöver
Med dig blev det här
en annan värld
och jag är så glad att du är här
Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå
När tiden går framåt
som den vill
och gör så att år försvinner
Så ger jag dig allt
och lite till
men det är mycket
jag inte hinner
vargarna väntar överallt
jag håller dig varm
när det blåser kallt
Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå
Du vet att det är en galen värld
men bättre än innan du va här
Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå

 

Read Full Post »