CHL – To be or not to be?

Nyström med getingen på lämpligt, eller mindre lämpligt ställe sticker ut suspen och dödar med en liten, illa skriven och ännu sämre underbyggd krönika, CHL och intresset för den turneringen rakt av. Han hävdar sen via twitter att massorna, ja inte så kanske men många, flertalet, majoriteten av de som röstat på hans sida inte vill ha CHL.

Såpass…

Mothuggen kommer i massor och visst kommer det en harang av ni-som-har-lag-i-turneringen osv. Men fakta är fakta och här kommer en hög med bra fakta, Thomas Mäkitalo bryter ner Nyströms argumentation i en gammal rutten brygga.

Jag då?

CHL tar tid att sätta sig in i. Jag har inte kollat bakåt i bloggen men minnet säger mig att jag inte alltid varit så engagerad eller tyckt så bra om det hela. Men nu. När jag haft ett lag som visat att det här var kul, det här gick bra då vände intresset och fler positiva parametrar slog an.

Det var plötsligt lite kul med lag från Manchester, Berlin, Liberec och allt var dom nu kommer ifrån. Kul för att det var glädje på ett annat sätt än vi är vana vid. Det kom tyskar från Hamburg och en man med stadigt intag av Bayersk dryck stod i 3 x 60 minuter och slog ihärdigt på en trumma. Han hade väl lederhosen också? Borde haft om inte annat. Det var kul, glädje och supparna som kom hit var pratglada och ville ha kontakt, prata hockey och inte bara bränna bengaler, visa finger och slåss. Hockeyn var det kanske si och så med ibland men kul var det, och mersmak gav det.

Tittar vi då?

Klart vi gör. Kolla siffrorna Thomas hänvisar till. Det är en ökning. Kolla Nyströms lite halvt naiva svar om att om SVT fått visa SHL. Ja vad hade hänt? Bekväma Nisse Svensson hade bänkat sig i soffan och… Har Du intresset går Du på hockey, marginalpubliken, den som inte tömmer kontot för ett årskort redan i maj gillar TV-soffan. Så är det, det är sen gammalt. Det gäller att locka dom att gå på hockey. Mycket hockey och vem inom PR-branchen säger nej till fler exponeringstillfällen?

OK, kan vara klurigt med numera 26 hemmamatcher plus förhoppningsvis slutspel och så älgjakt, jobb, jullov, sportlov dyra plåtar med mera men fasen hockeyn berör. Och det är klart, En europaliga kanske inte berör så mycket än. Det är fortfarande roligare att spöa skiten ur lilleputtarna Skellefteå, finns säkert fler kombinationer, läs Växjö- HV eller annan kombo som väljs före CHL-hockey mot lag som Kosice, Liberec, Sparta Prag, Salzburg, Düsseldorf, Lukko Rauma och så vidare. Men det kommer.

Här tänker jag på vår otur, eller tur som flera gånger i CHL nu ställt mot samma lag. Lukko. Men fasen vad kul när man ser samma fans komma tillbaka och man känner igen dom. Snart kan vi tom tycka illa om varandra… 🙂 Man lär sig lagen, spelarna och det är ju lite roligare med koppling än okopplat.

Vi får dessutom utbildning av spelare på internationellt fruset vatten. Inte illa. Många juniorer får chansen om inte annat att vara med och se och lära om nu inte nödvändigtvis nöta is i 16-17 minuter. Och vi får se en lite annan sorts hockey, en vi kanske inte är vana vid. Nya namn, bra namn och namn som kanske ser att där, i Luleå, HV, Växjö m fl där vill jag spela. Skyltfönstret mot Europa och världen är helt plötsligt dubbelsidigt, tvåvägs rent av och hur öppet som helst. Fri scouting, för Dig och för mig och en massa småostar. Och spelare. Dom som vill vinna ser att Där fanns det minsann ett lag med visioner, ambitioner och dit vill jag.

Jag är övertygad, även om jag kanske inte ser nyttan med att även KHL ska blanda sig in i det här, om att det här med CHL är bra. Vi behöver nån säsong eller 2 ytterligare på oss att anpassa oss bara. För visst gillar vi hockey och vill se mer, ännu mer och mest hockey och då hockey som engagerar oss. Inte en trist träningsturnering med dom näst bästa spelarna på ett testuppdrag i en turnering med 3 kr. Vi vill se det lag vi gillar mest och då gärna om dom får chansen att slå värsta konkurrenten fler gånger än bara 4 gånger i SHL. Och så det där med andra, nya lag då.

Nej jag tycker herr Nyström är ute och surrar. CHL lever, växer och frodas. Det är bara vi som behöver bevattna, bevittna det hela lite mer frekvent. Gå på hockey när det är hemmamatch, se på TV om det är borta. Har hört att man kan dricka krokidol och åka flyg och tåg långt ner i Europa för bortamatcher också. Så helt dött kan ju inte intresset vara.

I morgon dock SHL och den där bittra rivalen som en gång var lillebror och som alltid kommer vara lillebror. Inte besläktat, nej bevare oss väl. Men lite mindre, ständig tvåa, ständigt lurad på godbitarna och inte hälften så bra som store… ja vi då.

Read Full Post »

Ja men då KÖÖÖÖÖR vi…

Gameday.

Smaka på ordet. Friskt, fräsch och mersmak. Det var ett tag sedan nu och visst har vi längtat. Massor.

Osten har gett oss en sommar med större abstinens än nånsin. Man har utan att lova guld och gröna skogar ändå lovat att det är dit man vill. Övriga Sverige tror att vi redan belånat Guldet och ja, låt dom tro det. Vi vet bättre. Vi vet att Osten o Co som gör ett kanonjobb frågat alla inblandade och tänkbara värvningar om dom är beredda att ge allt och mycket till för att gå hela vägen. Ett nej och vedebörande hade inte fått en plats i Delfinens innandöme att hänga den vackraste tröjan av dom alla på.

Alla vet vad som gäller och hur hårt arbete det krävs för att nå dit. Vi vet att Sweatt valde Luleå av just den här anledningen, en chans att gå långt. Mycket långt. Säkert har fler samma tanke inblandad i valet av klubb att representera.

Hur går det då? Eller rättare sagt, vad förväntar vi oss?

Ja som sagt, många tror att vi redan tagit guld, men det är inte det jag menar. Vad kommer ske på isen i match efter match som så småningom förhoppningvis, (läs gärna troligen) leder till GULD.

Det kommer göra ont att möta Luleå och 96 är mantrat många går omkring och upprepar för sig själva. 96 var året då dom hårdaste av alla offrade pung och tandrad för att nå dit vi så gärna vill igen. 96 var året då gänget vi alltid kommer att älska gjorde vad dom kunde för att ge oss vad vi vill ha igen. En riktigt rolig säsong med smällar i närkamperna och en massa hockeygodis i alla former och smaker. Inget ont om Rönken-hockey men visst är det lite roligare nu när vi förväntar oss 96-hockey igen?

Vi har Hedman som är hård som granit, vi har Petrell som proppar allt han ser och gör det juste, bra och ofta. Vi har Grana som snackar sönder en björn och vi har Sylwe som inte backar för nån och jagar allt han ser. Eller nåt sånt. Vi har ett lag, vi har Rajala, vi har Micflikier, vi har Sweatt, Harju, Jaros, Schira, Fabbe, Lagacé, Savva, Foppa, Ekarv, Orre, Sigalet, Cehlarik Mastomäki, och den hårdaste av dom alla, Ilari Melart.

Melart som vi höjt till skyarna bara för att han är den han är. Ett ton tung en mil hög och käkar Diesellok till frukost. Bara en sån sak. Melart är den där Bam-Bam vi behöver, den där vi kommer jubla över när han kliver in på isen och Delfinen börjar luta. Melart är den härförare vi längtat efter i 20 långa år. Det ska bli kul när han visar motståndarna vad ömhet och värme är…

Längst bak har vi Lassi, så självklar att han knappt behöver nämnas och när vi nu inte ”nämner” så har vi Janne, the one and 100,000 mål Janne. Vilket jävla lag vi har.

Vi förväntar oss att det här laget ger oss spänning, segrar och framförallt hopp. Hopp om ett guld, hopp om ett slutspel med mersmak och en massa medialt utrymme. Rosa och getingen med flera ska skriva spaltmeter efter spaltmeter om oss och vårat gäng. Fast vad dom än skriver så kommer dom inte i närheten av allas vår @BattlinBilly. Där är det ord och inga nidvisor. Dom står @GibbonsLP och fantastiska BDA så gärna och så väl för.

Vilket lag vi har.

Grabbarna och tjejerna på H med Toyne, Zelo, Manne och alla andra. Vilket lag, den sjätte utespelaren. Vi kan inte torska känns det som.

Säkert missat nån eller nåt men serien är lång, 52 matcher och lagom till slutspelet ska väl alla ha hunnits med kan jag tänka.

Om en stund börjar det, det vi längtat, suktat och trånat efter en bra stund nu. Det är VÅR tid nu…

Nu kööööör vi.

Read Full Post »

Till min kära sambo 2015/16

Den har gått några år nu men tål att upprepas. dock med några enkla justeringar. Håll till godo;

Från och med torsdag klockan 19 kommer en del förändringar i vardagen att inträffa… Då kommer jag stundtals att vara mer frånvarande än tidigare, då kommer jag att vara svårare att nå, då kommer jag att vara lite lättretlig och kanske lite sur ibland men oftast lite småhappy, kanske tom med lite extra ”kramsjuk”…

Om det skriks och jublas från mitt hörn i världen så bli inte rädd. Det är bara mål. Om det svärs och du hör en del nya ord är det ok. Bara någon domare som fått spel och behöver en norrländsk harang… Om det är tyst så är det värst, då ligger vi under och jag behöver något att avreagera mig på. Ett tips, håll dig undan, det kan ju komma något flygande… Nu är jag ju ganska lugn av mig, men man vet ju aldrig…

Vill du något så passa gärna på i pauserna, dom är 18 minuter långa och du märker dom på mitt fokus som då riktas mot datorn istället för TV:n. Statistik ska tas in, repriser ska kollas så jag kan inte garantera bra svar, men det är mer ”safe” att prova då… Den första kommer ca 19.35 lite beroende på första nedsläpp… Chansa INTE…

En pilsner är som balsam för själen, men ställ den på bordet, knappt armlängs avstånd. Inga garantier för att en utsträckt hand tar emot den då det mitt i den rörelsen kan behöva jublas en del. Och alkoholmissbruk sysslar vi ju inte med…

Mackan… Alltså inte vår son, utan ett ”eventuellt” kaloriintag kan behövas. Tackar på förhand. Med fördel i andra perioden, ställs bredvid den andra pilsnern… Ost & skinka duger… 2 st…

När matchen är slut kan jag beroende på resultatet var på olika humör. Båda leder till olika form av avkoppling. Seger och du kan säkert dra nytta av det. Torsk och du sover förmodligen hellre ensam…

På morgonen dagen efter är tidningen MIN… I alla fall sporten. Prova inte ens…

Ska du planera något kan jag rekommendera den här siten. Det är Luleå Hockeys spelschema och kan komma att utökas med andra matcher. Dom hittar du här… CHL ska Du väl också få info om. I första hand 22/9 och 6/10, sen vidare slutspel där.

Och om du undrar om jag fortfarande älskar dig så är svaret ja och kommer i vår strax efter att finalen är klar. Om DU fortfarande älskar mig då…???

Vi har den här säsongen inget OS, dock VM i vår, 29/4-15/5 och en del andra matcher…

Puss…

——-

Ps. En Copy/Paste på denna är helt ok så länge du tar eget ansvar för följderna. Skyll INTE på mig…Ds.

Read Full Post »

IsakTheFirst

”Finns det nån rättvisa i hockeyvärlden så vinner alltid mitt lag.”

Det står så här ovan under namnet på bloggen. Nu finns det tyvärr inte alltid någon rättvisa i hockeyvärlden, inte i den där andra världen heller, för den delen.

Jag nåddes för några dagar sedan av det tråkiga beskedet att en fin vän och Luleåsupporter gått bort alldeles åt helv… för tidigt. Hur hanterar man sånt?

Jörgen och jag kom i kontakt via bloggen och sen twitter, ja inte bara jag, vi var flera som twittrade och det utan att egentligen veta vilka vi var. Vi var några stycken som efter ett tag kom att använda hashtaggen ”#luleåredaktionen”. För Luleå är ju laget och ja, det blev ganska självklart. Tweets och DM gick rätt heta emellanåt och till slut blev det ett möte och en framsträckt näve och ett stort leende. En öppen hand fylld av värme och vänskap. Jörgens hand.

Det blev några luncher på Coop Arena, eller Delfinen som det egentligen heter och där och då snackades hockey. Så klart. Ja inte bara på luncherna. Före match var det uppladdning med vinka från våra respektive platser runt om i arenan och tweetsen om matchen flödade. På den där platsen där det nu nästa säsong kommer vara tomt, oaktat det sitter någon annan där eller ej, där satt alltid ”Isak” och hade koll på allt och lite till. Alltid kloka ord och analyser, aldrig ett ont ord. Bara det positiva, bara det bra. Kanske lite väl snällt ibland, men det var ju sån han var, den Jörgen, eller Isak som jag kände.

Minns min 50-årsdag. Jag hade sagt NEJ till stor fest, lika mycket NEJ till mindre fest men gumman kontaktade via Lillpuckens twitter och DM gänget från #Luleåredaktionen och dom kom efter en rackarns massa hemlighetsmakeri och tog mig på sängen. Vilken fest det blev. Glömmer den aldrig. Tack ni som var där. Tack Jörgen, tack Gumman. Och Enqvist var där.

Vi sitter ju på handikappläktaren Lillpucken, jag och vårt lilla anhang. Jag bjöd in Jörgen att komma med oss på match när jag såg att hans plats var tom lite för ofta och förstod situationen. Han sa inget, han ville väl inte men när vi så småningom fick veta var han rätt rak med sin situation. Starkt, mycket starkt.

Vi hann aldrig dela med oss av platsen, tyvärr. Han blev sämre och mitt sista möte med honom var ändå med en positiv och glad Jörgen på ICA där vi snackade om, ja vad tror ni? Vi skildes åt med ett hopp om det där guldet nästa säsong. Säsongen som skulle ge guld. Säsongen som var full av hopp och allt det där roliga som man ville dela med Jörgen och alla andra Luleåfans.

Nu blir det en säsong utan ”vinka” åt det hållet, eller ja, vi kommer nog vinka åt Jörgen, eller Isak ändå. För han är ju med oss, det är sen gammalt som vi brukar säga. När guldet bärgas i vår vet vi att han varit med oss hela vägen och kommer även han på något sätt att vara med oss och köra med vita jeans i stadsparken. Det vet vi.

Vila i frid säger man, men fasen heller. Här ska inte vilas Jörgen. Vi har ett lag att heja fram till ett guld vi ska dela med Dig och alla andra Luleå Hockey-fans.

Isak, alltid den förste…

.

Read Full Post »