Noll & Koll på Kuriren gör sitt bästa för att vända det negativa till något positivt. 2 inlägg idag där man försöker spegla det positiva med Luleå Hockeys tråkhockey. För tråkig är den. Det inser tom jag. Eller det ANSER tom jag…
Jimmy ”tog ett snack” med Jonas Rönnqvist som föga förvånande försvarar sitt spel och tänk med siffror och det faktum att det trots allt går rätt bra. För visst, femma i tabellen och näst minst insläppta mål ger bra procent i siffror. Och tänker man som han 85-90% offensivt och ser att att dom skapar chanser så är han ju rätt ute. Verkligen rätt ute. Som han säger. ”En vinnare i längden är en som ser varför det går bra och varför det går dåligt och inte stirrar sig blind på ett resultat.”
André å sin sida tänker sig att tränarna förtjänar hyllningar – inte avsked. En del offensiv kapacitet som laget inte drar nytta av. Nej just det. Lugn i laget skriver han om och ja, kanske det. När spelare som Olausson anser att period ett och tre mot Timrå är bra då är det lugnt, Riktigt lugnt. Bland dom ja. Men inte här.
Visst. Femma. Näst minst insläppta mål, men också tillsammans med Linköping minst gjorda mål. 52 mot 49. 49 är bra, skitbra och beror inte på någon målvaktsfantom direkt. Jo dom har varit bra men det är nog ett resultat av Rönkenhockeyn som speglas i dom siffrorna. Likaväl som 52 framåt också är ett resultat speglat av Rönkenhockeyn. Eller…?
Zeb skriver i en kommentar till Jimmys inlägg…; ”I all besvikelse över gårdagens match så är det lätt att glömma bort att OM vi vinner hängmatchen vi har tillgodo på nuvarande 1:an och 2:an i ES så är vi två resp en poäng efter, är ju inte så illa pinkat trots allt…” (Kolla, prickarna fick han med också!) En poäng så klart, en poäng till Rönken men fakta kvarstår.
41-18 i skott mot Timrå.
Eller skott? Chris Abbotts skott i hyfsat läge framför Jocke Lundström var väl ingen killer direkt. Fanns inga såna överhuvudtaget igår. När man kommer till skott är det ofta öppen yta och målvakten behöver bara ha spänt på sig magplattan ordentligt så är det lugnt för hans del. Och vi suckar vidare. Ingen som står och skymmer, ingen som styr, ingen som vill eller vågar vara där framme och ”ta skiten”.
Trygghet snackar André också om. Defensivt finns den där, tryggheten. Men jag anser att den finns där på bekostnad av offensiven. Backarna, alla fem om ni hänger med, vänder hemåt så fort Rönken trycker på knappen vilket han gör så fort han misstänker att dom ska förlora pucken. Bzzzzt säger det i någon dold mekanism och dom vet att vänder jag inte hemåt nu kommer nästa Bzzzzt att svida mer, mycket mer.
Komarek var inne på det när han i intervjun förklarade målet med att han missade i hemjobbet och blev kvar i Timrås zon. Sen skärpet han till det hela med att han forecheckade högt och ja… Jag tog den på mitt sätt och det där med att han först missade. Det var klart och påtagligt han såg det i första läget. Nu hade han och vi tur som fick en spelvändning där och det är ju så jag vill spela. Lite på chans, lite wild and crazy och få dom där 2 mot 1 eller frilägen och det enbart för at vi har den där tryggheten i defensiven. Vi vet att vi klarar av en 1-2:a, vi fixar det defensiva arbetet i dom flesta fall, men offensivt…? Nej nej nej grabbar.
Och även om defensiven vinner mästerskap måste det till lite offensiv. Och att komma 4:a utan att kunna göra mål är förvisso bra, men det tar nog också stopp där och då. För med 0-0 vinner man inga mästerskap. Så är det.
Nu har Ni förklarat det defensiva och tryggheten. Ta nu och förklara för Trio med Rönken vilken hockey vi fans vill se. För även om jag vill vara vinnare i längden så ser jag väldigt gärna till resultat.
Bättre Hockey 2.0 