Världsmästarna kom hem…

Kalla dom vad ni vill. Dom är våra hjältar och som såna ska dom tas emot när dom kommer. Det resonemanget förde oss ut till Kallax i kväll. En del säger Luleå Flygstation… Som att det heter Coop Norrbotten Arena också?

Väl på plats ett par hundra röster som skanderar Luleå är vårat lag osv, en hel klack som hördes rätt bra och dom som inget visste var nog en smula fundersamma. Den blyga mamman med barnet på armen som först av alla kom nerför trappan fick värma-upp-jublet och såg vi inte lite rosa på kinderna där. Det blir nog ett riktigt fan av den ungen vad det lider.

Nerför trappen kom dom sen en efter en och visst såg dom lite slitna ut en del, fest-slitna får man väl säga. Som det ska vara en sån här gång när segern doftar guld och fansen möter upp och hyllar.

Kim Hirschowits kom fram till Lillpucken och undrade om han ville bli fotograferad med bucklan. Jajjamen sa han. Bucklan som för övrigt fansen fick ta del av då den skickades runt, till synes utan tillsyn men Osten hade ändå bra koll på den.

Fick lite snabb men kul info av Greppa som igår efter match hade varit ner på hallen och torkat utrustningen. Varför kan man tänka men när han nämner ”övervikt” så fattar man att det är mycket man inte har koll eller insyn på i hockeyvärlden. Torka utrustningen för att slippa betala övervikt… Någon tänker då på allt, tur det.

Det vart några bilder men inga klockrena. Håll till godo ändå…

Kim hade inte förväntat sig den här uppslutningen och var mycket glad för vår skull också.

Bucklan fick vandra runt. Snygg gest av Luleå Hockey.

En bild säger ibland mer än 1000 ord…