Hockeysäsongen är INTE ÖVER ÄNNU. 😉
I ena ringhörnan har vi:
Chicago Blackhawks
Ni vet redan – ett Original Six-lag, som jag tjatat och tjatat. Laget bildades 1926 då NHL expanderade i USA. Utöver Blackhawks så kom även New York Rangers och Detroit Cougars (senare Red Wings) med i NHL som då bestod av 10 lag. Boston Bruins gick med i NHL 1924 så ni vet det. Mellan 1926 och 1986. det här kan verka jävligt oviktigt, så hette laget Black Hawks, särskrivet alltså som man brukar göra på engelska. 1986 så bytte man sedermera till Blackhawks. Tydligen, enligt Wikipedia, så hittade någon det ursprungliga NHL-kontraktet och där hade man skrivit ihop namnet som just Blackhawks och klubben började också köra så.
Man har vunnit Stanley Cup tre gånger – 1934, 1938 och 1961. Det är som bekant 49 år sedan man vann och man har den längsta mästerskapstorkan i NHL just nu. Vissa lag som t.ex. St. Louis Blues har ju aldrig vunnit mästerskap men den första expansionen efter Original Six-eran kom ju 1967 så Hawks-fansen har ju som väntat längre. Till storheter som spelat i Blackhaws hör spelare som Stan Mikita, Bobby Hull, Pierre Pilote och Glenn Hall. Denna kvartett utgjorde stommen av det lag som vann 1961. Andra storheter som nämnas är Phil Esposito, Tony Esposito, Denis Savard, Ed Belfour (han har lirat i Leksand, herregud), Jeremy Roenick och Chris Chelios. Jag har säkert glömt nån så ni får väl fylla på.
I andra ringhörnan:
Philadelphia Flyers
Laget grundades samma år som den första expansionen 1967 och följaktligen var men att av sex nya lag i NHL och man blev snabbt ett topplag. Det är kanske inte många som tänker på Flyers när man nämner ordet ”topplag” i NHL och det beror väl lite på hur man räknar. Men, Flyers är faktiskt det lag som har näst högst vinstprocent genom tiderna av alla lag i NHL – bara Montreal Canadiens är bättre.
Man har vunnit två Stanley Cup och det gjorde man 1974 och 1975 med den upplaga av Flyers som antagligen är mest känd genom tiderna och det är inte för att man vann Stanley Cup utan på sättet man vann. 70-talet tillhörde nämligen det ökända Broad Street Bullies (Flyers arenor har alltid legat på Broad Street) som hade slagsmål som en stor del av taktiken och man vann genom att skrämmas. Profilerna hette då Bobby Clarke, Bernie Parent, Dave ”The Hammer” Schultz och Rick MacLeish.
Under 80-talet hade man ett talangfullt lag med bland annat spelare som Mark Howe, Brian Propp, Tim Kerr och Pelle Lindbergh som tragiskt dog 1986 i en bilolycka. Pelle är lite av en bortglömd målvaktsfantom hemma i Sverige och var faktiskt den första europeiska målvakten som vann Veniza Trophy (bästa målvakt) men Pelle spelade under en tid då Hockey-VM var megastort här hemma och ingen visste nånting om NHL förutom för Wayne Gretkzy och Mario Lemieux typ. Inget ont om Pekka Lindmark men han ansågs ju vara ”världens bästa målvakt” på 80-talet.
Anyway, trots talang så kom man inte närmare än en Stanley Cup-final 1985. Problemet var att man ställdes mot ett ännu mera talangfyllt lag i Edmonton Oilers vilka dominerade 80-talet.
Under 90-talet hade man en liten storhetsperiod utan att nå hela vägen med spelare som Eric Lindros, Mark Recchi, John LeClair, Rod Brind’Amour, och Mikael Renberg. Lindros, LeClair och Renberg bildade ju som bekant den berömda kedjan ”Legion of Doom”. Man tog sig till final mot Detroit 1997 men föll i fyra raka matcher och nu är man alltså i final för första gången sen dess.
Andra Flyers-namn som bör nämnas är:
Bill Barber, Ron Hextall och Paul Holmgren. Jag har säkert glömt nån här också.
Let´s get ready to Rumble!
Klockan två inatt smäller det.
FORZA
/Terva
Read Full Post »
Bättre Hockey 2.0 