Linköping kliver på en halv period före HV och det såg klart ut redan från början. 1-0 och 2-0 och så ett PP för HV och Åkerman vispar till igen… 2-1 och det är match igen… Tills Tim Eriksson gör 3-1…
Och sedan i andra gör Micke Håkansson 4-1 och man funderar på att skita i det här och natta. Men man håller sig ändå vaken och Petrasek slänger in 4-2 men det känns ändå ganska avslaget ända tills perioden avslutas med lite ”gurgel”…
En straff för HV ger oss 4-3 och spänningen väcker hockeytoken i en. Man reser sig upp i hockeysoffan men lutar sig tillbakla igen då Linköping dödar det här efter 7,58… Tror man, för 30 sekunder senare är det 5-4 och match igen…
HV tar ut Liv och satsar på spel 6 mot 4, men… Som så många gånger förr skiter det sig… Åkerman av alla ”passar” till Niklas Persson som snyggt avgör det här… 6-4 och vem hade trott på så många mål…?
Jag vet inte om det här var så där himla bra som jag väntade mig. Linköpings första 10 bådade gott och då funderade man på att dom bara skulle hämta pokalen och spela resten med Guldhjälmar på. Men hockey är hockey och inget är givet. Weinhandl är en attraktion och det finns flera spelare att surra en del om men det gör så många andra. Kul ändå även om det inte var någon ”ruggig” match. Men det svängde och det slets ordentligt och lite fight blev det trots att det såg lite tamt ut till en början.
Nu väntar nästa match och den kommer nog garanterat att ha en högre intensitet nu när dom känt på varandra en gång och är mer inne i spelet…
Men vad hade hänt om dom börjat spela samtidigt…?
Kvalserie imorgon och visst är livet härligt så här på våren… Solen skiner, snön smälter och hockey spelas det var & varannan dag…
Och… Jag tippade ju på LHC… Man är som ett orakel…