Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for maj, 2010

Eller i alla fall pennan…

Lägger ner skrivandet på Svenska fans och in kommer en ny skribent. Som vid en klassisk tekning. Ut med en, in med en ny, precis som det ska vara…

Tanken dyker ju upp om han då tar upp sin gamla blogg som fortfarande ger mig besökare och om det är Terva som kliver tebax på Svenska fans. Bloggen vet jag inget om och Terva har jag höga odds på. Tror inte det om man säger så. Nej jag skulle inte ha något emot det hela men han har antagligen andra planer…

Tack Fredrik för skrivandet. Mycket kul och givande. Det är väl bara att ta den där lunchen snart…

Read Full Post »

Verkar som att han just nu är på ett ”gående bord” där alla verkar ta för sig. En smörgåsbuffé där vi sitter och hoppas att detta reder sig och Frallan landar med Smörsidan upp…

L.A Kings…? Pittsburgh…? KHL…? Luleå…? Vi vet var smörsidan är va…!

Read Full Post »

”Hockeykonsumenter…”

Lindberg Råkkar loss en kommentar som fick mig att börja fundera…

Vi konsumerar ju egentligen produkten Hockey. Vi sväljer den med hull och hår och är sällan kritiska förrän vi vet resultatet. Dvs om det var skit eller inte. Nu ser vi som Lindberg antyder på produkten på ett helt annat sätt än på det glada goda 70, ja kanske tom 80-talet och till viss del även in på 90-talet. Allt går så mycket snabbare idag. Allt är så mycket… Mer…

Hockeysverige måste anpassa sig. Jo jag säger ”måste”. För vi är inte där än. NHL må vara en föregångare i mycket men här är dom inte bara föregångare, dom är i stora drag eoner före oss. Kolla NHL.com bara. Kvallan på bild, film och så vidare. Kvallan på uppdateringar, stats osv…

Jo men dom är ju så många fler och så mycket mer pengar i omlopp osv. Ja givet. Men varför inte höja ribban? Bara för att mitt bolag inte omsätter en miljard behöver jag ju inte vara sämst. Tvärtom…

Jag anser att man inom svensk hockey måste öka kvallan på i stort sett allt och nu är jag inte ute på isen och halkar utan i maktens grå korridorer. Ni vet där man går omkring och klappar varandra på axeln och säger att ”vad du är bra” för att i nästa sekund få en bedräglig bekräftelse på sin egen axel. Man är på något klurigt sätt politiskt korrekt i den mening att man lurar sig själv så att man tror på det så starkt att man faktiskt tycker det är ok att vara en sopa.

Ni fattar att jag inte syftar på någon enskild klubb…?

Vi som konsumerar måste öka kraven på vad vi får. Vi måste plocka upp näven ur fickan och vifta med den på bloggen eller var vi nu kan få gehör och föra fram våra åsikter. Det är lite trist att vardagsrumsprotestera med en hemköpt och en hemkört. Det ger som bara effekt dagen efter…

Vi vill helt enkelt veta mer och snabbare. Den generation som nu kommer är ju uppväxt med och ständigt uppkopplad med internet och vana med snabb info och att kunna välja. Dom har en meny som är oerhört mycket större än den vi 60-talister var bortskämda med när vi skulle konsumera hockey. Vi fick stå där med vad som bjöds, dom klickar sig utan att blinka vidare till nästa menyrad som kanske innehåller lite mer hockeykalorier… Vi står beklämda kvar och undrar… Hur gör dom…?

DOM sätter ribban högt och det är kära Thor med fler i Hockeysverige DOM som kommer slänga in degen om ett år eller två. Dom är redan uppgraderade. Ni måste uppgradera NU. Ni gör det genom INFORMATION…

Tack Lindbergh för inspirationen…

Read Full Post »

Jag mailade Luleå Hockey och fick svar av Thor Stöckel. -Kontakta mig. Lite lagom kryptiskt och nästan lite spännande. Någon från innersta kretsen, en av dirrarna som jag en gång döpte till ”Blues Brothers” när dom presenterades och kom in i nästan likadana kostymer. Ja för mig såg dom ut som Blues Brothers. Jag förväntade mig inte då att liknelsen inte skulle vara helt fel. Lite missförstånd, ett rackarns drag och ett lyckligt slut. Dom två första är klara och det tredje kommer vi till…

Jag ringde upp och tror ni att någon svarade? Nej nej. Lämnade namn & nummer och förväntade mig inte en dryg timmes samtal en sen fredagseftermiddag. Men så blev det.

Det kom inga kioskvältare och det kom inga direkt raka svar på frågorna men heller inga undvikande halvlögner bara för att säga något. Nej det kom förklaringar och inga ursäkter. Thor säger sig förstå ATT jag tänker som vi gör och att han säkert tänkt i samma banor om rollerna var omvända. Omvända tänkte jag och svor tyst för mig själv där och då att vad han än erbjuder så byter jag inte. Hjälpa till lite kan jag göra, men byta…? Nej…

Han lyssnade och höll i stora drag med mig. Förklarade hur arbetssituationen var. Lätt pressad emellanåt med journalister som ringer och pressar och får dom inget rakt svar köper dom inte det utan söker en vinkling, ja ni vet hur dom kan vara tror jag. Att vissa tom ringer deras fruar för att få tag på dom, att dom ringer i stort sett dygnet runt. Ja ni fattar säkert den biten också.

Det stora konkreta jag fick var att man gör ett plusresultat och detta trots missat slutspel och ingen kvalserie. Därmed slut på ekonomisnack.

Det tysta kommunicerandet berördes och visst, vi har EN bild och dom en annan. Jag vet inte, men kan väl dra slutsatsen att tex Chabis story från media inte stämmer med Luleå Hockeys version. Det är dock den jag har förklarade jag och han förstod och jag stod på mig om öppenhet och förklaringar så där naivt som man bara kan när man vill veta allt och ingenting vet. Men det handlar så klart om slutna avtal och att inte skada den andra parten osv. Men hur mycket tid ska man lägga på att förklara och bortförklara och hur trovärdigt blir det och är det ens lönt det tänker jag så här i efterhand…?

Givetvis, säger en del av mig medan en annan sitter där på Thors stol och suckar resignerat. Resurser är ett ord som återkommer ofta efter samtalet. Det klingar liksom ett mantra. Nej jag vet inte om han sa det så men jag börjar förstå att det rör sig om resurser, ekonomiska och tidsmässiga resurser. Tid är pengar och allt man gör tar tid och kostar då pengar. Pengar som man behöver till annat och då är vi inne på prioriteringar…

Som jag tolkar det kan man idag inte prioritera information eller att ens bemöta den då det kostar alldeles för mycket av den vara man inte har, tid och pengar som följer varann som hand i handske, klubba och puck.

Där kom vi in på sporten och agenternas roller i det hela och visst. Även dom spelar ut sina parter mot varandra och det där är ett spel som förmodligen dyker upp om du slår upp ordet ”komplex” i valfritt lexikon. Man spelar ut sina kort så smart och listigt att vi inte hänger med och här ska en klubb hänga med och det med en börs som inte direkt sväller av välmående men ändå när sin verksamhet. Jag anar utan att det sas rakt ut att man inte kunde möta Chabis villkor. Inte kunde eller inte ville det får ni tolka som ni vill men det är mina ord.

Avslutningsvis efter en tung helg med skitmående och en gumma med ond fraktur på axeln vill jag tacka Thor för bemötandet och självklart hörs vi snart igen och då med något mer konkreta svar på mina funderingar. Nej det är inget löfte från Thor men tror ni jag ger mig? Nej inte, men jag har en sak klar för mig. Nu går vi vidare i detta, vi går framåt, vi stöttar Luleå Hockey och vi gör det tillsammans…

Fan det var ju mer. Orkar inte nu, fråga gärna…

Read Full Post »

Inget monsterinlägg direkt men, NHL.com rankar de tio snyggaste målen i Stanley Cup genom tiderna. Nu har man antagligen missat en hel del godis 70-talet inte alls är representerat men kul ändå att man slänger ut lite sånt godis såhär i väntan på nästa finalmatch. Kika in NHL.com om nu vill hålla koll på NHL – världsklass på deras hemsida.

Top 10 goals

FORZA

/Terva

Read Full Post »

Wow. Det har snackats om snabba Hawks mot tuffa defensiva Flyers och hur det kan bli tajta matcher. Framförallt har det snackats om nyckelmatchen mellan målvakterna Niemi och Leighton. Ingen av dem rosade väl direkt marknaden inatt i en svängig , underhållande och underlig match. Ta det här till exempel, elva gjorda mål och noll poäng av respektive lags förstakedjor. Gagne -3, Richards -2, Carter -2 och i Chicago; Byfuglien -3, Towes -3 och Kane -3.

Vettetusan vilket lag som gynnades mest av den här spelbilden rent mentalt. Ja Chicago vann ju såklart och det ger ju en boost men Flyers lär nog känna att man verkligen är med i matchen och man gör ju fem mål trots allt. Match 2, som spelas måndag natt, känns som en helt öppen historia.

Höjdpunkter

FORZA

/Terva

Read Full Post »

Uppenbart missade man något spännande…

Read Full Post »

Ja ni tjejer med för den delen men kanske lite mer till OSS grabbar då vi inte är så bra på att komma ihåg sånt vi inte borde glömma bort…

Mors dag…

I morgon söndag… Så ställ klockan, upp tidigt men låt henne sova, fixa lite sköna gröna blad med rött i toppen och så en fika på säng. Det är hon väl värd va…? Är du i början av ”karriären” kan du nog fixa lite ”bling-bling” också. Sånt lönar sig Och så glömmer du inte att ringa din Morsa heller…

För det är ju så det är. Även om hon inte är DIN morsa så förväntar hon sig blommor och annat som duktigt belastar ditt konto på Mors dag…! Klurigt va…? Hur vi än gör så är det torsk. Och torsken kostar…

Jag tycker vi bjuder på lite stämning också…

Read Full Post »

Jahapp, det verkar ta fart nu. Kändisar som man respekterar trillar av pinn på löpande band nu. Det blir att damma av Apocalypse Now i helgen då.

/Terva

Read Full Post »

Hockeysäsongen är INTE ÖVER ÄNNU. ;)

I ena ringhörnan har vi:

Chicago Blackhawks

Ni vet redan – ett Original Six-lag, som jag tjatat och tjatat. Laget bildades 1926 då NHL expanderade i USA. Utöver Blackhawks så kom även New York Rangers och Detroit Cougars (senare Red Wings) med i NHL som då bestod av 10 lag. Boston Bruins gick med i NHL 1924 så ni vet det. Mellan 1926 och 1986. det här kan verka jävligt oviktigt, så hette laget Black Hawks, särskrivet alltså som man brukar göra på engelska. 1986 så bytte man sedermera till Blackhawks. Tydligen, enligt Wikipedia, så hittade någon det ursprungliga NHL-kontraktet och där hade man skrivit ihop namnet som just Blackhawks och klubben började också köra så.

Man har vunnit Stanley Cup tre gånger – 1934, 1938 och 1961. Det är som bekant 49 år sedan man vann och man har den längsta mästerskapstorkan i NHL just nu. Vissa lag som t.ex. St. Louis Blues har ju aldrig vunnit mästerskap men den första expansionen efter Original Six-eran kom ju 1967 så Hawks-fansen har ju som väntat längre. Till storheter som spelat i Blackhaws hör spelare som Stan MikitaBobby Hull, Pierre Pilote och Glenn Hall. Denna kvartett utgjorde stommen av det lag som vann 1961. Andra storheter som nämnas är Phil Esposito, Tony Esposito, Denis Savard, Ed Belfour (han har lirat i Leksand, herregud), Jeremy Roenick och Chris Chelios. Jag har säkert glömt nån så ni får väl fylla på.

I andra ringhörnan:

Philadelphia Flyers

Laget grundades samma år som den första expansionen 1967 och följaktligen var men att av sex nya lag i NHL och man blev snabbt ett topplag. Det är kanske inte många som tänker på Flyers när man nämner ordet ”topplag” i NHL och det beror väl lite på hur man räknar. Men, Flyers är faktiskt det lag som har näst högst vinstprocent genom tiderna av alla lag i NHL – bara Montreal Canadiens är bättre.

Man har vunnit två Stanley Cup och det gjorde man 1974 och 1975 med den upplaga av Flyers som antagligen är mest känd genom tiderna och det är inte för att man vann Stanley Cup utan på sättet man vann. 70-talet tillhörde nämligen det ökända Broad Street Bullies (Flyers arenor har alltid legat på Broad Street) som hade slagsmål som en stor del av taktiken och man vann genom att skrämmas. Profilerna hette då Bobby Clarke, Bernie Parent, Dave ”The Hammer” Schultz och Rick MacLeish.

Under 80-talet hade man ett talangfullt lag med bland annat spelare som Mark Howe, Brian Propp, Tim Kerr och Pelle Lindbergh som tragiskt dog 1986 i en bilolycka. Pelle är lite av en bortglömd målvaktsfantom hemma i Sverige och var faktiskt den första europeiska målvakten som vann Veniza Trophy (bästa målvakt) men Pelle spelade under en tid då Hockey-VM var megastort här hemma och ingen visste nånting om NHL förutom för Wayne Gretkzy och Mario Lemieux typ. Inget ont om Pekka Lindmark men han ansågs ju vara ”världens bästa målvakt” på 80-talet.

Anyway, trots talang så kom man inte närmare än en Stanley Cup-final 1985. Problemet var att man ställdes mot ett ännu mera talangfyllt lag i Edmonton Oilers vilka dominerade 80-talet.

Under 90-talet hade man en liten storhetsperiod utan att nå hela vägen med spelare som Eric Lindros, Mark Recchi, John LeClair, Rod Brind’Amour, och Mikael Renberg. Lindros, LeClair och Renberg bildade ju som bekant den berömda kedjan ”Legion of Doom”. Man tog sig till final mot Detroit 1997 men föll i fyra raka matcher och nu är man alltså i final för första gången sen dess.

Andra Flyers-namn som bör nämnas är:

Bill Barber, Ron Hextall och Paul Holmgren. Jag har säkert glömt nån här också.

Let´s get ready to Rumble!

Klockan två inatt smäller det.

FORZA

/Terva

Read Full Post »

Därför igen ork att skriva ihop något vettigt från snacket med Thor Stöckel igår, idag. I morgon kanske. Dock ser jag på vissa kommentarer runt om att ekonomin är på tapeten. Modig-pengar välkomnas på alla håll naturligtvis och det snackas om hål att fylla och massor av millar back.

Nu sa Thor att dom kommer att göra ett plusreultat i alla fall och det UTAN vare sig slutspel eller den hemska men relativt lukrativa kvalserien. Hur man gör och siffror osv berördes inte men dock ett plusresultat…

Får jag bara skiten ur kroppen ska jag bjuda på mer ur det mycket trevliga och på många sätt positiva samtalet. Dock inga kioskvältare… Däremot en lyhörd och förstående Thor som utan att ursäkta sig har ”häcken full” med jobb och gissa om jag vart nyfiken på hur dom egentligen jobbar där på kansliet. En trist sak däremot som jag inte vet om han egentligen ville trycka på men jag reagerade. En del ringer tom deras fruar för att få tag på lite info…

Nån jävla ordning får det väl vara. Skicka ett mail…

Read Full Post »

Kollar runt på kommentarer till en del artiklar och bloggar om Modig och undrar varför får man känslan av att hur det än går kommer han aldrig få ett erkännande. Säg att, med en ytterst livlig fantasi (kolla, tom jag), han tar en plats i laget och sedan en finalplats och vinner hela skiten…

Undrar hur det skulle se ut då…?

Read Full Post »

… Säg kanske kanske kanske…

Några ev er kanske minns låten och är duktigt less på den och det kommer vi snart att bli på detta avtalsskrivande som verkar peka på allt utom monogami i klubbväg…

Frallan skriver för 5 år med Luleå hockey men lämnar en dörr österut på glänt, ja vid gavel om man så vill och så nu det senaste är att den västra dörren är en smula öppen…

Modig skriver på för Brynäs men hipp happ en fredagsnatt så skriver han på för Pittsburgh. Undrar vad det var i groggen den Happy Hour´n…?

Så där håller det på mest hela tiden nu. Man signar, tar emot fansens jubel och signar igen och får ett fetleende av bankdirektörn…

Visst. Man är sig själv närmast och som en hockeydirektör sa till mig igår. -Tror du det är hockeyhjärta som styr idag…?

Nope…!

Så går du på krogen, signa upp men var inte feg för att gå vidare. Såg inte nej, säg kanske kanske kanske. Det kan ju finnas något bättre en bit fram…

Read Full Post »

Modig lite lätt överraskande till NHL… Vad kan detta innebära för oss…? Och för Modig…? Och för Brynäs…?

Känns lite som att den tunga nitlotten sitter Brynäs på med en hel klass målvakter på rymmen till Dollarland.

Modig till Penguins…! Det ni Mobben…

1,6 mille, det räcker en bit. Tycker jag mig höra händer gnuggas på kansliet…?


Read Full Post »

Luleå Hockey

Lars ”Osten” Bergström

Peter Jidström

Thor Stöckel

Det är med stor sorg och bedrövelse jag följer Luleå Hockey och de händelser som redovisas om klubben i och av media. En bild som naturligtvis är ensidigt berättad och förmodligen sensationsvinklad men trots allt är det den bild och berättelse jag har och då den enda bild och berättelse jag har att ta ställning till.

Hockey detta roliga otroliga spännande spel som så många tycker om och så många tycker om…” Så stod det på min blogg tidigare men är nu utbytt till ”Platt fall med piruett.” Det senare mer passande då det just nu verkar vara en förening i fritt fall med en av många förmodad piruett rätt ner i kvalserien, och väl där…

Vi läser i media hur spelare behandlas och bemöts med tystnad och spelare som ”flyr” klubben och spelare som inte längre är välkomna. Visst det är ekonomi och ett spel för att överleva men det är också ett socialt engagemang för både klubben och många av dess anhängare. Man pratar mycket hockey och man har en hel del kunskap under olika kepsar runt om i staden, länet, landet. För Luleå Hockey är en riksangelägenhet med alla de som flytt länet av olika anledningar. För många ett sätt att hålla kontakt med rötterna, och hjärtat finns kvar i klubben och laget man ofta följt från tiden då man hade dubbla skenor under fötterna.

Vi får oss serverat en bild av omöjliga ledare som inte pratar med media och när dom gör det är det undvikande svar på ibland rätt raka frågor. (Jag ska nedan lista ett antal jag vill ha svar på.) Vi retar oss på detta och har bara den mediala bilden och dömer därav. Vi får inga svar från klubben och när det kommer ett uttalande så visar det sig snart att det var inte riktigt så. Eller hörde vi fel? Kommunicerade Luleå Hockey så dåligt att tolkningsmöjligheterna var så stora och missförstånd uppstod ur en självklar sak? Det kan nog vara så i ren rädsla för att inte säga fel eller komma med info som inte är korrekt för dagen.

Vi ser det vi vill se antar jag men nu ser vi också saker vi absolut inte vill se som en följd av detta. Spelare ratas på sätt som för mig inte känns korrekt. Man bemöter spelare med tystnad och påstår att även tystnad ska vara något indikerande. Tystnad är oftast generande och så även denna gång. Oerhört generande för klubben och den som är tystast, Lars ”Osten” Bergström.

Jag är inte dum. Inte i hela huvudet i alla fall. Jag förstår en del av spelets regler och att spelare kommer och spelare går. Jag är långt ifrån insatt i detaljerna även om jag anser mig vara väl så påläst och ganska kunnig i att driva organisationer och grupper framåt. Jag har länge jobbat med försäljning och marknadsföring och lärt mig att ofta lurar man bara kunden en gång. Sen är förtroendekapitalet förbrukat och står ofta kvar med en ilsken röd siffra med ett stort minus framför och den kunden kan man glömma. För han har beslutat att inte ha med dig att göra längre. Men tyst… Det kommer han inte att vara.

Jag tror att det är likadant med hockeyspelare. Dom pratar med varandra långt över klubbgränserna och ”rekar” sinsemellan om var det är ett hyggligt klimat och var man kan finna trivsel och var man blir bra, bättre och bäst bemött. Idag känns det inte som att vi släpper iväg några vältalande ambassadörer för Luleå hockey när dom sitter och väntar på besked men inga får. När dom söker svar men bemöts av tystnad och det enda dom kan ta ställning till är samma info som jag har. Den man finner i media, lokal som på riksnivå.

I min värld pratar man med spelarna, man utvecklar dom unga individuellt. Man ger dom tips och råd och är rak och ärlig. Är du inte bra nog behöver du höra det. Är du bra på vissa saker men behöver förbättra andra kanske du själv inte ser det. Det är ju så kul att vara bra på det man är bra på och dom dåliga sidorna som kanske skulle göra dig till en riktig elitseriespelare dom kommer i andra hand. För att du som junior inte ser och ledarna inte berättar utan bara säger att du är inte bra nog och så tysta leken och killen i fråga förstår ingenting och lämnar Luleå med svansen mellan benen och horn i pannan.

I min värld hjälps man åt för att utvärdera en spelare som kanske inte haft en kanonsäsong och kanske inte är aktuell för ett år till. Man gör detta tillsammans och upprättar en ärlig plan för den närmsta framtiden. Man ger spelaren en chans till utveckling, till förståelse och man skapar en god kontakt och goodwill då förståelsen blir så mycket större.

Luleå Hockey är inte längre den maktfaktor man var då ”Osten” ledde laget till Guld 96. Man är inte längre det attraktiva lag man var då. Man har inte heller dom ekonomiska muskler som dom ”feta fastrarna” har. Dvs dom stora klubbarna som kan köpa vem dom vill bara dom vill ha honom. Man kan inte locka en stjärna med pengar utan måste hitta andra vägar att gå. Känslan jag har idag är att få stjärnspelare vill komma hit och det inte enbart på grund av att man kanske kan få bättre lön på annat håll.

Vi hade en kung hos oss för några år sedan som idag knappast vill återvända på grund av tystnad från klubb och ledning samt att vi idag helt enkelt inte är tillräckligt bra för att som Ni ändå säger, Utmana dom bästa. Stjärnorna vill vara med och vinna, visa upp sig, vara bäst och få en bra plattform att gå vidare ifrån.

Spelet mellan spelare, agenter och klubbar är en värld jag känner väldigt dåligt. Dock tror jag att det inte står Luleå Hockey högst upp på agenternas prio-lista. Där står nog andra klubbar med större ekonomi men framförallt bättre möjligheter till utveckling och annat. Jag kan ha fel men den lilla indikator jag som sitter långt från denna del av hockeyvärlden har är just den att Luleå, nej…

Vad vill jag ska hända då? Några frågor, inte rangordnade på något vis.

  • Redovisa målsättningen, totalt och i smått. A-lag, juniorlag osv. Vad är målsättningen? Och NÄR. Det kan ju inte bara finnas en ettårsplan.
  • Berätta om ekonomin. Har klubben några pengar? Har vi möjlighet att drömma om en ”Cervenka”? Visst, årsmöte medlemmar osv. men jag vill veta hur det går, bla med ”förskingringen”.
  • Omark /Harju pengarna?
  • Frallanpengarna? Hur ser avtalet med honom ut. Inte i detalj men får Luleå betalt för honom? Är han förlorad och hur ser det ut? Hyrs han ut, säljs han eller vad händer? Det kan inte vara så svårt att tala om.
  • Wallin. Där blir det bara mer frågor så fort någon funderar. Vad gäller? Wallin verkar ha en uppfattning. Vår gode Ost en annan.
  • Hur ser dagens spelare på det som skrivs och tycks i media?
  • Sitter dom säkra?
  • Hur ser tilltänkta spelare på Luleå när dom kontaktas?

Nu ser vi kurirens artikelserie där man behandlar frågor som samarbete med länets div.1 klubbar men finns det andra samarbeten och vad i består dom av. Tänker på alla de spelare som de senaste åren ”knoppat av” från Luleå. Har man kontakt med dessa, har man koll på var dom står idag och finns det möjlighet att dom kommer ”hem”?

Jag minns så väl stoltheten i föreningen då man fick hem Frallan och Fabbe. Då var det klang & jubel och så ska vi jobba osv. Minns också en hockeyförälder som under samma period undrade vad Luleå Hockey höll på med. Vart tog styrdokumentet om egna juniorspelare vägen? Om det där vet jag väldigt lite men minns att man pratade om egna spelare som en stomme spetsad med kompetens utifrån.

Nu skickar man iväg egna produkter (en sanning med modifikation) som Robin Lindqvist, Emil Lundberg, Robin Olsson. Killar med hjärta för klubben får lämna till förmån för i mina ögon likvärdiga spelare från andra, allsvenska klubbar. I vilket syfte? Fler spelare har de senaste åren lämnat klubben och jag vet att några kommer aldrig tillbaka. Vad det beror på står säkert mellan raderna i det jag skriver här och nu.

Luleå Hockey känns som en klubb som inte har koll. Luleå Hockey känns som en klubb som inte har respekt för varken sina spelare eller sin publik. Även som sponsor finns det en del att önska i den frågan. Visst, jag är liten men hjärtat sponsrar nog mer och större än dom flesta.

Kanske är ovanstående en del osammanhängande men det är MIN uppfattning av vad jag ser och hör, läser och förstår. Och jag är inte glad. Jag överväger noga vad jag ska göra och alternativet att hoppa av, på flera sätt, finns. Det finns alternativ men Luleå Hockey är ändå laget i mitt hjärta och jag skulle kunna knyta näven i fickan gilla läget och sakta se på när klubben dör.

Jag vill inte det. Jag vill att klubben ska leva och blomstra. Jag vill uppleva ännu ett guld och jag vill vara med på läktaren i sköna härliga slutspel där man går långt och inte är slagna på förhand och jag vill se stjärnor med namn jag inte kan uttala och jag vill känna att det är MITT lag som kommunicerar raka ärliga budskap som jag kan stå för och som jag är stolt över. Och jag vill se juniorer ta kliv i klubben och se dom gå till NHL och sedan komma hem och stolta avsluta sina karriärer som goda förebilder i Luleå Hockey. Laget i deras hjärtan…

Å det finns så mycket mer jag vill skriva men ni ska väl sätta igång med listan nu…

Vänligen, lagom krävande / Lasse Persson, Bättre Hockey…

http://battrehockey.wordpress.com/

Ps. Alla svar som ni vill ska behandlas med någon form av tystnad kommer med garanti att respekteras. Dock önskar jag svar och förståelse att detta inte är kritik av ondo. Utan av godo från ett Luleå Hockeyhjärta som för tillfället genomlever en liten infarkt. Ds

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 186 andra följare