Läser om Färjestads dragkamp om Södertäljes Dragan Umicevic och en tanke gror sakta fram. Jo det brukar vara sakta…
Färjestad är väl knappast dom enda som är med i kampen och det gyllene läget verkar vara uppenbart, för Dragan… Kul namn om man ser till kampen om honom som en Drag… kamp…! Nåja, min sakta groende tanke är när och OM en spelare är större än sin klubb. Större då i bemärkelsen att han är så pass bra att han på något vis leder/lyfter hela laget som ändå harvar i seriens (vilken det nu än må vara) nedre skikt… Kan inte vara kul att vara så pass bra som exempelvis Dragan (bättre exempel kanske finns) och veta djupt inne i hockeyhjärtat att man är tillräckligt bra för att slåss om gyllene hjälmar men knappast få möjligheten i det lag man för tillfället (!) representerar…
Vad gör man då…? Harva på i laget och hoppas på det bästa eller gå vidare och ta chansen i ett lag där man ser större möjligheter. Exemplet kan väl lika gärna placeras på en spelare i en lägre division med kapacitet för spel en ”trappa upp”…
Dragan må sitta med bryderier men visst ska han testa, prova, chansa eller hur han nu ser det. Fansen må väl någonstans förstå (ja inte så att dom visat annat) och önska honom lycka till. Sen må man tycka vad man vill om stora Lila Plånboken som skiter i REA-skyltar och betalar för vad man vill ha. DET är en helt annan diskussion…
Man kan ju fundera vidare i makligt tempo och undra hur många spelare är det som sitter där hemma i soffan bittra över att dom kanske kunde men ville inte svika… När chansen kommer, ta den… Är det inte lite så…?
Nä nu abstinensar jag vidare…
